Redigering pågår

Måndag och ny vecka. De närmsta veckorna är det mycket redigering av manuset som gäller (som jag redan berättat om :)) . Jag har skrivit tidigare om redigeringsprocessen, bland annat här. Men den här gången är det lite mindre grovjobb än tidigare.

Jag ska fortfarande slipa på själva handlingen och de olika karaktärerna. Och det kommer förmodligen även bli några nya kapitel och lite annat smått och gott. Så här ser den här redigeringsrundan ut ungefär:

1. Läsa igenom manuset från början till slut. Gå igenom min förläggares kommentarer samt addera till mina egna funderingar. Detta gör jag för att få en överblick över manuset, karaktärerna och handlingen. 2. Börja ändra. Jag tar ett spår i taget. Redigerar till exempel en karaktär som ska vara lite mer sympatisk, går då igenom karaktären där hen finns med i hela manuset innan jag ger mig i kast med nästa redigeringsåtgärd. Detta gör jag för att hålla ihop den röda tråden och inte bli splittrad i redigeringen. En sak i taget med andra ord. 3. Läsa igen. När jag ändrat allt som ska ändras i manuset går jag igenom hela berättelsen en gång till. Ändrar småfel som stavfel, upprepningar mm. Stämmer av att jag inte har missat något i storyn under alla ändringar med mera. 4. Skicka in. När allt är klart skickar jag in till min förläggare som går igenom hela manuset och kommer tillbaka med ny feedback.

Gillar redigeringsprocessen väldigt mycket. Att jobba med en text för att den ska bli ännu bättre. Så nu är det bara att sätta igång 🙂

Njuter av att det är helg och laddar inför nästa vecka

Sitter i soffan iklädd pyjamas och dricker en kopp te. Njuter till max av att det är helg och att veckans frilansartiklar är inlämnade. Nästa vecka kommer bli väldigt intensiv den också och det känns verkligen att hösten har dragit igång ordentligt. Men i dag har jag njutit av ledigheten, hängt i stallet hela dagen med Isabelle och fikat med vänner. Även i morgon är planen att ta det lugnt och inte tänka allt för mycket på jobb 🙂

När olyckan är framme tänker man till en extra gång

Han är världens goaste bebis. Nästan alltid glad, nyfiken och underbart härlig. Nu är jag ju partisk men kärleken blir bara större och större för varje dag till den här lilla fina människan. I dag hände däremot något som är de flesta föräldrars stora skräck, Maximilian satte i halsen och fick inte luft…

Min söta bebis ❤️

Skrev en artikel om hur man barnsäkrar hemmet för många år sedan. Men ämnet är ständigt aktuellt och efter i dag känns det extra högaktuellt. För tidigare i dag satte Maximilian en fjäder (som kom från en av soffkuddarna) i halsen.

Jag brukar annars ha hökögon och skanna av de rum vi vistas i för att se till att inga små föremål ligger på golvet. Men just den här lilla fjädern hade jag missat, och plötsligt hör jag bara hur han hulkar och hostar och inte får luft.

Känslan man får i det ögonblicket, när man inser att han inte får luft, är hemsk. Tankarna hinner rusa flera varv medan paniken tilltar. Som tur var gick allt bra och han kunde skölja ner fjädern med lite vatten.

Det hela gick på några sekunder men jag var helt skakis. Tankarna på vad som skulle kunna ha hänt ville inte riktigt lämna mig, För jag vet ju hur snabbt det kan gå innan det är försent. Och ingen ambulans i världen hinner komma fram i tid om man sätter i halsen och inte får luft. Om de inte är runt knuten…

Händelsen fick mig även att tänka på hur dyrbart livet är och hur det kan förändras på bara några sekunder. Nu ligger Maximilian och sover i sin säng och jag kan inte låta bli att kika ner och lyssna efter hans andetag. Jag vet ju att han mår bra igen, ändå är det svårt att inte vara orolig. Men det är nog en mammas jobb ❤️

Med bus i blicken. Det gäller att vara med och se till att ingenting farligt ligger framme. Det kan gå så otroligt fort.