Traditioner kring jul

Tänk att det är mindre än två veckor till jul. Tiden går så fort att jag knappt hinner med och eftersom vi haft sjukstuga här hemma under en ganska lång tid (barnen har varvat varandra med hosta och feber) har jag inte riktigt hunnit med allt jag tänkt hitta med.

På torsdag är det även dags att lämna in redigeringen av mitt nya manus och jag ser fram emot att vara lite ledig efter det. Planerar att pyssla med barnen, baka pepparkakor och dricka massor med glögg och äta lussebullar :)

På julafton är vi alltid hemma hos oss och firar, en tradition som vi började med för flera år sedan och som jag tycker väldigt mycket om då det är så skönt att slippa stressa iväg någonstans och packa bilen full med barn, julklappar, hund och övernattningsgrejer.

En fin tradition jag hade när jag var yngre var att starta dagen med en uteritt tillsammans med andra som hade hästar i samma stall som jag. Då red vi ut tillsammans och de bästa jularna var när det var massor med snö och hästarna fick galoppera i full fart. Innan alla åkte vidare för att fira jul på varsitt håll drack vi glögg och åt pepparkakor i stallet. Så mysigt.

Numera gör jag, Patrik och barnen en aktivitet på julafton. Ofta blir det skridskor på Östermalms IP på förmiddagen. En supermysig tradition då vi packar ner en termos med varm choklad och lite fika innan vi beger oss till skridskobanan. Vissa gånger har vi tagit en promenad på Djurgården och någon gång spelat tennis (även om jag föredrar skridskor eller promenad just på julafton).

Här är jag och Max för några år sedan. Östermalms IP har en superbra skridskobana för stora och små och det känns lite extra stämningsfullt på julafton.

Försöker hålla stressen borta kring jul och i stället njuta av att umgås, äta gott och bara vara. Strunt samma om det är lite damm i hörnen eller om inte allt är perfekt eller hemmagjort (vem har ens sådana krav idag?). Det viktigaste är att njuta och ha trevligt, vad man än hittar på.

Inspiration i Torekov

Idag är det dags för den årliga golftävlingen för Patriks familj. Han, Alex, Patriks föräldrar, syskon och syskonbarn är med och tävlar om att vinna Fagerlund Trophypokalen. En tävling som jag hoppas Alex vinner i år då han kämpat så hårt och kom tvåa med en poängs marginal häromåret.

Eftersom jag själv inte spelar golf brukar jag hitta på något kul med Ville, Max och Isabelle (några av dem kommer nog vara med så småningom och kanske kanske får även jag lära mig golf i framtiden). Efter att vi ätit lunch på golfklubben och varit på rangen ett tag körde vi till Torekov och köpte glass på Parkis.

På torget utanför finns resterna av en gammal kyrka och ett liggande träd som barnen älskar att klättra i. Eftersom det blåste så mycket var det skönt att sitta i solen och titta på barnen medan de klättrade i trädet. Ibland kan det verkligen vara skönt att bara sitta och göra ingenting. Ofta tycker jag att jag får de bästa idéerna när jag bara är. Nu fick jag massor av idéer till mitt nya manus och jag bara längtar efter att få skriva ner dem och jobba vidare med berättelsen. Efter att ha varit här några dagar har jag även bestämt mig för att berättelsen ska utspela sig på Bjärehalvön. Här finns så enormt mycket att skriva om och jag ser redan framför mig flera av scenerna.

I morgon åker jag tillbaka till Stockholm för att jobba en vecka och då ska jag grotta ner mig i nya manuset och redigera klart Den sista adventskalendern. Ser väldigt mycket fram emot det. Hoppas ni har en fin söndag.

Författarfrukost på Broms

I dag träffade jag två supertrevliga författare, Marie Sammeli och Britt Peruzzi på Broms i Stockholm. Vi åt långfrukost och pratade om författarskap, skrivande och en massa annat. Bland annat berättade Marie om sitt liv i Sydafrika dit hon flyttade med familjen för flera år sedan.

Jag besökte Sydafrika för drygt tjugo år sedan och jag skulle så gärna vilja resa tillbaka dit någon gång. Det är ett fantastiskt land med så mycket att se och uppleva. Att få höra Marie berätta om Sydafrika var superintressant och jag blev ännu mer sugen på att resa dit igen. Och flytta utomlands med familjen ;)

Vi pratade även om Britts nya bok, Ensam ö, som hon släppte nyligen. Den ingår i Rivieran-serien och jag är så sugen på att läsa boken. Tror det är en bok som är precis i min smak.

Är så glad att Britt bjöd in till lunchen och för en så fin och härlig förmiddag. Det här borde man definitivt göra oftare.