Att våga kliva utanför sin comfort zone – Värmlands bokfestival

Gårdagen blev riktigt lyckad. Tänk att man kan vara så nervös innan och sedan känna sig mycket starkare och med bättre självförtroende efteråt. Det handlar nog om att våga utmana sig själv och våga gå utanför sin comfort zone.

Hela familjen följde med mig till Karlstad i går när det var dags att prata på Värmlands bokfestival. Det blev en mysig resa dit och på ett sätt kändes det tryggt att ha med mitt lilla gäng som stöttade mig.

Väl på plats på bokfestivalen kikade vi runt lite, köpte några böcker och lyssnade på talarna som var före mig. Louise som intervjuade mig kom en stund innan så vi kunde prata igenom frågorna.

Jag hade varit lite nervös innan, ni vet att man oroar sig för vad man ska säga, att man inte ska vara för nervös på scen, om någon kommer vilja lyssna med mera. Men jag behövde inte vara ett dugg orolig. Louise är superproffsig som intervjuare och det blev ett bra samtal om Drömstigen, mitt författarskap och skrivande, framtiden och tävlingen. Det kom också en hel del människor och lyssnade plus jag fick någon fråga efteråt om att skriva böcker. Kul.

Jag inser också att jag verkligen gillar att prata inför folk. Jag vet egentligen det innerst inne men när jag inte gör det regelbundet får jag för mig att det är det värsta jag vet. Så är det inte. Att prata inför folk om ett ämne som man brinner för är jättekul. Och jag gör det gärna ännu mer.

Det får mig att tänka på hur viktigt det är att våga utmana sig själv och inte alltid hålla sig i sin comfort zone. Genom att utmana sig själv växer vi som individer och får större självförtroende. Något jag tror är positivt för de allra flesta. Att känna att man vågar och kan. Det gör att man nästa gång kan ta sig an fler utmaningar.

När vi var klara på bokfestivalen hade vi ordnat ett hotell som vi åkte till. Det blev middag, pool för barnen och slappande på hotellet. En perfekt avslutning på dagen. Och extra kul att få till en liten miniweekend med hela familjen.

Ps. När det var dags för frågor räckte min sexåring upp handen och fick ställa första frågan i micken. ”Varför är du så röd i ansiktet?” frågar hon med hög och tydlig röst.

Ha ha, ja, vad svarar man på det? Lilla goa skitunge 😉 Blev ett gott skratt i alla fall!


Värmlands bokfestival

louise_jag_bokfestival

Utvalda inlägg