Häromdagen blev jag intervjuad av en trevlig journalist på tidningen Hippson. Vi pratade om mitt författarskap men också om hästarna och vad de betyder i mitt liv. Och de betyder allt.
Jag började rida när jag var nio år och sedan dess har jag ridit på ridskola, haft flera olika medryttarhästar, haft häst på foder. Hästarna är helt enkelt en del av mig och jag älskar att vara i stallet. Där släpper jag allt annat än här och nu oavsett hur stressig vardagen är.
Just nu har jag återvänt till ridskolan och rider i en dressyrspecial. Och åh, vad jag älskar det. De senaste gångerna har jag fått rida en otroligt härlig häst som är bjussig, framåt och positiv. Han är enorm så jag känner mig som en liten mygga bredvid honom men han är så fantastiskt snäll och härlig. En drömhäst som jag mer än gärna skulle vilja ha själv. Men just nu får jag njuta av våra dressyrpass i stället.
Läs gärna artikeln om mig och hästarna i mitt liv på Hippsons webbsida: artikel i hippson
